Du säger väl inte upp dig nu?

2007-02-18

Nu sitter jag och har precis käkat frulle med morming. Såhär går det till: Jag vaknar och går in i matsalsrummet och säger hej till mormor. Sen springer jag in på toa. När jag kommer ut står en rykande het portion havregrynsgröt på bordet tillsammans med en kopp skånestarkt kaffe, nyrostade mackor och juice. Jag sätter mig och börjar äta. När mackorna börjar ta slut, eller kaffet, så studsar mormor till och hoppar ut i köket innan jag ens hinner bestämma mig om jag vill ha mer eller inte. Jag ska intervjua mormor ikväll om hennes barndom (till ett nytt hemsidesprojekt jag startat, biographed.com), jag misstänker att jag kommer att upptäcka att hon faktiskt har jobbat ett par år som en amerikansk servitris på nåt högklassigt hotell (jag tror att hennes utsago att hon inte pratar engelska är en del av den planen, hon vill inte visa att hon pratar flytande). Servicen på hotell Morming är helt enkelt femstjärnig!

Till mitt försvar vill jag säga att jag faktiskt försökte hjälpa till nån gång för länge sen men det gick sig inte. Mormor sa att om jag diskar har ju inte hon nåt att göra sen ju! Fair enough.

Nu ska jag dock snart checka ut. Renoveringen börjar, faktiskt, gå mot sitt slut och ingen är gladare än jag. Det ska bli tråkigt att slippa sällskap och lunchlådor men jag längtar efter min 1.40-säng och mitt X-box! Jag vill flytta in min nya lägenhet!

Mormor

Nästa helg blir det Kyiv med Patrik. Vi ska träffa Yulia som jag lärde känna i Kansas. Hon är för övrigt flickan som jag inte blev tillsammans med när jag blev tillsammans med Alena (se Mina resor). Jag gissar att mitt nyårslöfte om att inte dricka sprit kommer att ryka all världens väg när vi kommer till vodkans förlorade land…förlovade kanske jag menar. Jag och Oskar testade gränserna ganska kraftigt på det nyårslöftet igår när jag var på fest hos hans nya …vän (vågar inte skriva flickvän här om hon råkar läsa nån gång av nån anledning).

Carin, som hon heter, satte verkligen ribban för hur fester ska se ut, nu när man är vuxen. Vi började med lite bastu och öl, vi fortsatte inte med lite sovstund (vilket hade varit behövligt) och började därefter med lite drinkbord (därav det något finjusterade nyårslöftet) och sen en buffé av Stureplans nåde, sedan avslutade vi med lite frozen margaritas. Nånstans där blev jag trött i ögat och traskade hem.

På tal om att traska och på tal om nyårslöften. Ställningen in Tour de Stockholm är inne i ett rafflande skede där Oskar efter att ha öppnat februari starkt med en ledning på 30 000 steg nu börjar tappa. Jag tror att han i sitt högmod orsakat av ledningen börjat slacka. Nu har jag haft en stark helg och Oskar känner nog hur jag börjar flåsa honom i nacken. Vi pratar såklart om vår stegräknartävling, eller stegräknarbesatthet.

Nu borde jag verkligen gå och sova igen, men undrar om inte doften av spackel och målarfärg lockar mer….hmmm…. vaknade alltför tidigt imorse. Kom nämligen på en grymt bra hemsidesidé, det är den här som kommer att göra mig rik! Den förra, som jag kom på förra helgen, har fortfarande, och konstigt nog, inte gjort mig rik. Men nu smäller det snart!