2008-05-27
Ska på möte idag hos något jag envisas med att tänka på som Arbetslöshetsförmedlingen (Freudian slip?). Inget ont om de som arbetar där men jag tror att platserna i sig är skapade av Dementorer från Harry Potter. Ni vet såna där spökliknande saker som flyger runt och suger ut all livsglädje ur en. Så känns det när man går in på en arbetsförmedling, man går in som arbetssökande och går ut som arbetslös.
Än roligare är det att jag har intervjuuniformen på mig (jeans, svarta skor, finskjorta och kavaj) från igår. En kanonintervju för övrigt och det fortsätter att trilla in intervjuer. Faktum är att jag blir kontaktad för fler jobb än jag själv hinner söka. De tipsar inte alltid exakt om vad jag söker men det är ju trevligt förstås.
Vet inte varför jag envisas med att gå igenom procedurerna för att få ut A-kassa egentligen. Det är ju självspäkning på en nivå som får medeltidens flagellanter att se ut som ryggkliare. Som det ser ut så kommer jag ju förmodligen börja jobba innan dess. Det är å fjärde sidan mot mina principer att inte hålla alla vägar öppna.
Tänkte för övrigt söka det här jobbet, skulle se fint ut på CVn: Länk
Skriv ett svar